- Project Runeberg -  Rosen på Tistelön. Berättelse från vestra skärgården /
166

(1882) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Omöjligt», svarade Birger. »Ingen lefvande varelse synes
till vid Paternoster-skären. Har här funnits något vrak, så
är det länge sedan bortspoladt. Vi se ju bara bränningarne,
som hoppa öfver skären.»

»Der ligger det!» fortfor Petter Lindgren bestämdt ...
»Ser ni icke något grönt?»

»Min själ, är det icke liksom en grön buske midt bland
isstyckena!» anmärkte en af karlame.

»Det är gångspelet!» ropade Petter jublande... »Och
der bredvid står kapten.»

»Sannerligen», inföll Birger, som ansträngt hela sin
synförmåga, »det liknar sig till ett vrak. . . Håll ut, gossar,
friska tag!» Och med kraftfulla årtag tvingades båten att
skära de skummande böljornas kammar.

Birgers uppmärksamhet följde med spänd väntan de
alltmera urskiljbara delarne af vraket. »Det gröna gångspelet
ser jag väl», yttrade han till Petter, »men icke syns der
någon menniska. Däcket lärer ännu till största delen vara
helt, men relingarna äro borta.»

»Ja, men nog kan kapten vara der ändå!» inföll Petter
med ångest. »Han kan ej vara på annat ställe — jäg
känner på mig, att hän är der.»

Rodden fortsattes, och mellan is och bränningar
uppnådde ändtligen båten det nakna vraket. Allt, som ger
ett skepp dess luftiga prydlighet, allt det poetiska i den
flytande skapnaden, menniskosnillets och beräkningarnes
mästerstycke, var borta, var ett rof för de stormande vågorna; och
på det rymliga däcket, som nu ensamt utgjorde hela vraket,
höjde sig det gröna gångspelet, likt en gigantisk neckros öfver
hafssvallet.

Der däcket satt fast, inkiladt mellan tvenne klippor,
bildade det ett litet lä, hvarest båten lade till; och knappt rörde
fören af farkosten vid vraket, innan Petter Lindgren med ett
språng kastade sig upp och flög till spelet, hvarifrån han
uppgaf ett glädjerop. »Kapten är här, kapten är här!» ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrpt/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free