Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Haraldssons enskiita äkta lager. Gubben mötte henne, då
hon återkom med sin fångst.
»Hvad har du der, min pulla?» frågade han.
»Vin, pappa!»
»Vin — det kunde väl ha hjelpt sig med öl. .. Hvar
har du tagit det?»
»Jo, kära pappa, jag klef upp på fastaget och tog på
öfversta hyllan ... der står ju bästa slaget?»
»Men det är mitt gamla vin, sådant som inte vankas
nu för tiden och som inte får röras förrän till ditt bröllop,
barn! Jag har just gömt det för din skull, och nu bär du
vackert ned buteljerna igen på sitt ställe!»
»Till mitt bröllop, pappa? Jag har ju ingen fastman än.»
»Om du lefver, får du väl fästman, min flicka... Men
bär nu ned vinet, och prata inte! Birger har något
portvin på nedra hyllan — tag en butelj af det!»
»Ja, men pappa, nu går det i dörren inne till blå
kammarn!» sade Gabriella, lyssnande. »Jag kan väl icke möta
honom med buteljerna heller, snälle pappa, låt bröllops-vinet
gå. .. der är nog mera qvar.»
»Du Ulla slarfva!» Haraldsson ryckte i hast till sig den
ena buteljen och hade lyckligt låst den in i ett Utet väggskåp,
hvartill han sjelf bar nyckeln, då Birger inträdde, stödjande
den skeppsbrutne kaptenen, och förestälde sin gäst för
Haraldsson, hvilken på sitt sätt höfligt bjöd honom välkommen,
der-efter för Erika, som inkom från andra sidan, och sist för
Gabriella, som genast hade den artigheten att framskjuta en
stol åt kaptenen, hvilken tycktes ha mycket svårt att stödja
på föttema.
»Jag var långt ifrån att ana», sade kapten Rosenberg
och lät sitt öga hastigt ila från den täcka husmodern till
Tistelöns praktfulla ros, den sköna Gabriella, »då jag i går
afton anbefalde min själ i Guds hand, att jag i dag skulle
vakna i ett annat paradis än skriften omtalar, men, pris vare
försynen, min raske jungman och min ärade värd, jag
känner mig ganska väl!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
