Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tro, hade han likväl icke hjerta att yttra något derom. Det
hade varit allt för enfaldigt, menade han, att trösta henne
öfver det, som kanske i hennes värnlösa belägenhet snarare
var att anse som en lycka än en olycka. Han teg således,
till dess Josefina frågade hvilken ,af dagarne han skulle
företaga resan till hemmet.
»I början af nästa vecka, om, vinden blir gynnande.
Innan dess kommer jag nog och helsar på Josefina. Jag har
uppgjort ett förslag, medan vi gått och samspråkat; och när
jag bättre fått öfverlagt, vill jag framställa det.»
De i sig sjelfva ganska oskyldiga, men för Josefinas
öron hemlighetsfulla orderi väckte en hastigt förbiilande
darr-ning genom hennes väsende.
Arve märkte likväl ingenting deraf; och sedan han vid
porten tagit afsked, hastade han hem, litet ängslig att
möjligtvis hafva försummat mattimmen.
Det var också högsta tiden: det såg han vid första
inträdet på tullförvalterskans spetsiga haka. Bordet stod och
väntade, ty spenaten och spickeskinkan voro redan
framsatta, och ölostskålen hade intagit sin vanliga plats på
skänken. Gamle Brostedt stod med händerna på ryggen i
sin vanliga vrå, och Lars låg framstupa öfver bordet för att
räkna äggklyftorna på spenatkarotten. Frun sjelf, som
uppsteg från sin plats vid fönstret, hvarifrån hon både hade
utsigt åt klubben och tillika kunde hålla inspektion öfver
alla derifrån in- och utgående, nalkades vår hjelte med den
just icke allt för mildt uttalade anmärkningen, att Arnman
låtit vänta på sig.
»Jag ber ödmjukast om ursäkti» sade Arve. »Jag kom
att dröja litet på kyrkogården.»
»På kyrkogården — kors, i Herrans namn, blir Arnman
en månskensfantast? Hvad är det för idéer att spatsera
bland de döda, då man kan få sällskap bland de lefvande!»
»Det saknade jag just icke heller: mamsell Karlmark
kom dit med friska blommor till sin mors graf.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
