Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hvilken syn mötte henne här! Vid fönstret stod
bredvid Anton en främmande. Denne vände sig om, och
med ett ohejdadt uttryck af glädje och bestörtning utropade
Gabriella: »Rosenberg, kapten Rosenberg!»
»Ja, emedan jag gick miste om det nöjet att få se
mamsell Gabriella med sina slägtingar i Göteborg, så följde jag med
dem hit ut på ett par dagar!» sade Rosenberg med den
öppenhet, som utmärkte honom, och tryckte till helsning
Gabriellas hand.
Vår hjeltinna yttrade ingenting om nöje och
tacksamhet för denna artighet, men hon rodnade mycket vackert
och neg. Rosenberg blef emellertid icke modfäld häröfver:
det visade hans eldiga blick, hvilken nästan icke kunde
slita sig från Tistelöns intagande ros.
»Blif bara icke högmodig, Ella», inföll Birger, »ty äfven
skonerten har sin del i besöket!»
»Nå, var det icke en rigtig öfverraskning?» frågade
Erika, hvilken nu, åtföljd af Lena med den stora
kaffekannan, inträdde och bjöd alla till det trefligt utstyrda bordet.
»Jo, det var visst en öfverraskning, men det var styggt
af dig, Erika, att ej säga det minsta!»
»Jag hade måst lofva kapten att tiga. Han ville så
gerna sjelf se om du skulle blifva rätt glad vid hans
återkomst. »
Gabriellas blick träffade härvid Rosenbergs, och hvad
hon då såg i den satte hennes hjerta i en så orolig rörelse,
att hon alls icke fann något svar, utan var särdeles glad
att fa öfvertaga bestyret med serveringen.
Öfver hufvud och ganska öppet syntes Rosenbergs
uppförande under hela dagen vittna, att frånvaron styrkt och
gifvit ett högre och raskare lif åt hans känslor. Om
aftonen berättade Erika för Gabriella, att han gjort en så
lycklig resa, att hans lynne derigenom blifvit lättare och att
dessutom hans utsigter nu voro mycket ljusare än under
den tid han vistades hos dem.
»Jag kan just tycka det.. . Men, söta Rika, har du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
