Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jaså, kapten tror då, att Örnungen blir färdig nästa år?»
»Det är utan allt tvifvel. Och jag ärnar, om gud vill,
största delen af vintern vara här för att jemte Birger
på-drifva arbetet.»
»Men jag trodde, jag tyckte, att jag hört, det kapten
skulle göra vinterresa.»
»Nej, det har icke varit påtänkt. Om vår herre
bevarar lif och fartyg, hoppas jag före jul vara tillbaka och
jular på Tistelön om mamsell Gabriella försäkrar, att jag blir
välkommen.»
»Det vet nog kapten Rosenberg förut. Vi lefva så
ensligt på vår ö, att. ..»
.. .»att hvar och en kan vara välkommen!» inföll
kaptenen med ett litet gäckande leende. »Men jag är så
djerf att vilja veta, om jag särskildt vore välkommen?»
»Det får kapten höra efter till jul!» inföll Gabriella
skrattande.
»Må göra — jag väntar till dess... men då — om
vi väl vore der!»
Gabriella suckade i sitt hjerta det samma.
Blygsamheten tillslöt hennes läppar.
Genom den lilla utfarten på sjön hade ett mera
innerligt och förtroligt förhållande tillkommit, hvilket ock synbart
röjde sig under denna aftons sammanvaro — och aftonen
utgjorde en half dag, ty som man icke på länge skulle återse
den värderade vännen, blef hela slägten uppe till långt fram
mot morgonen. Rosenberg satt under alla dessa lyckliga
timmar bredvid Gabriella på soffan, och vid hvarje liten
historia han slutade, var leendet på hennes läppar hans
högsta triumf, och månget ord, mången vänlig häntydning, ej
ämnad för det öfriga sällskapet, fattades af henne och
purprade kinden.
Slutligen sade Haraldsson: »Nej, detta bär sig icke —
vi göra illa åt kaptenen. Nu må han sofva ett par timmar!»
Birger steg upp, Erika och Anton äfven, Rosenberg och
Gabriella måste således göra det samma, men de kände hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
