Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befann sig. Ett förtroligt ögonkast af Rosenberg bragte
honom till fullkomlig besinning, och han följde nu denne, som,
jemte Haraldsson, gamle Lutter och Petter Lindgren, på litet
afstånd betraktade kronans handtlangare, hvilka under deras
åtgärder vid det kringirrande skenet syntes i sällsam
gruppering.
De hörde stenar ramla och sågo genom de blixtar,
som lyktljuset kastade på aflägsnare föremål, att hunden,
hvilken Haraldsson vid den djerfva utmaningen ej tagit i
betraktande, krafsade i jor<Jen, spårade omkring och slutligen
till deras gemensamma oro stannade vid det stora
stenblocket.
En liten stund sprang det väl dresserade djuret rundt
omkring blocket, skrapade med tassame på de yttersta
ste-narne och tillkännagaf med alla vanliga tecken, att något
här fästat dess uppmärksamhet. Amman begaf sig genast
till stället, dit äfven gamle Haraldsson och Birger småningom
nalkades. Den yngre jaktkarlen lyste med lyktan rundt
omkring, och hans qvickt irrande ögon flögo med ett
betydelsefullt uttryck från hunden till husbonden.
»Ha ha ha», skrattade Haraldsson i mjugg, då Amman
förgäfves forskade efter någon ingång, »den var ej uppfunnen
för en sådan krabba!» men se nu upplyfte jaktlöjtnanten
den ene stenen efter den andre och närmade sig allt mera
den, som utgjorde låset till förvaringsrummet.
»Pass på, Birger!» hviskade Haraldsson, och hans ögon
lyste härvid som en tigers.
»Akta er!» mumlade Birger kärft.
»Åh, fan, jag må väl veta, att vi icke ä’ ensamma!
Men säg åt Lutter, att han släcker blosset och vid första
signal från mig lyfter roret eller åtminstone rorkulten från
tulljakten och lägger i någon af våra båtar, som han håller
klar.»
Birger gick tillbaka att tala med Rosenberg rörande
gubbens uppdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
