Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adertonde kapitlet.
En dyster aning sveper re’n sitt flor
Omkring er himmel — ack, om några Btiinder
Ar allt måhända mörkt igen som förr.
J. L. Runeberg.
Aldrig hade någon tid förefallit Gabriella så lång
knappt hennes treåriga väntan — som denna månad,
hvilken ännu återstod innan Larsmessan. Slutligen kom den
likväl, och nu syntes Gabriella särdeles lifvad och i fullt
bestyr med att göra sig färdig till resan. .. Det var dagen
förut. Hon satt på sin kammare och slutade en klädning,
om hvilken hon likväl endast sjelf visste, att den icke första
gången skulle begagnas i Göteborg, utan just medan de andra
voro der. Och för att vinna sitt ändamål ärnade vår
hjel-tinna, hos hvilken det tysta synbara motståndet mot hennes
önskningar väckt begäret att hjelpa sig genom list, helt
oför-modadt bli illamående under natten. Emellertid bör det
nämnas till hennes heder, att det var högst ogerna hon
tillgrep ett sådant medel och att hon med särdeles nöje skulle
ha begagnat hvilket bättre som helst för att slippa resan.
SJdckelsen hjelpte henne ur detta bryderi.
Just som honv fastsydde sista haken i klädningen,
inträdde Anton och satte sig bredvid henne.
»Så, har du nu den strunten färdig!» sade han och
kastade en föraktlig blick på klädningen. »Du gläder dig
väl att få slå dina krumbugter i den der grannlåten?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
