Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen till Göteborg, han aldrig i sitt lif mera ville sätta foten
på svensk botten.»
»Vore jag fri, skulle jag säga detsamma!» mumlade
Arve och lutade hufvudet mot den på bordet stödda armen.
Lena sysslade i stugan, och efter en stund frågade
Arve: »Har ej den vansinnige stackarn synts till sedan?»
»Visst säga de, att han ett par nätter ska’ ha visat sig
i sin båt bland säfven, der han alltid brukade sitta, men
annars är han för jemnan i Marstrand. Och är det icke
underligt att de påstå, att’ han nu är rigtigt som en klok
menniska — men han törs väl icke hemåt för farsgubben,
kan tänka.»
»Är Haraldsson då så nära, att Anton kunde träffa
honom, om han vågade sig öfver?»
»Det vet gud!» svarade Lena, liksom litet förvirrad
öfver att ha sagt något farligt.
»Kära Lena», sade Arve och fattade hennes hand, »du
tror väl icke, att jag kommit hit att spionera och så listigt
dra nytta af den välmening, du visat mig? Nej, jag afskyr
Haraldssönerna, men jag skulle ändå icke på det sättet
förråda dem, om du också hade dem gömda här i kammarn
intill.»
»Herre jesses», sade Lena och blef alldeles blek vid
minnet af vissa tillfällen, då Arnmans ord troligen kunnat
ha en verklig tillämpning, »hvad säger löjtnanten — vet han
icke, att det varit visitation hos oss också?»
»Jo, men det man söker efter fins icke alltid. Lika
mycket, oroa dig icke, Lena — jag lönar dig ej på det
sättet. .. Men säg mig nu, på ditt samvete, om du hållit
ord och icke nämt för Gabriella att jag varit här?»
»Herre gud, jag är väl icke som stock och sten
heller!» var Lenas lakoniska svar.
»Hvad menar du med det, Lena?»
»Jag menar, att se’n allt var taladt om kapten och frun
gått ut, suckade mamsell Ella så tungt, att tårarne rigtigt
kommo mig i ögona, och sa’: ’Annars har ingen varit hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
