Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»I skall inte skjutsa, far — låt mig ge mig åstad!» bad
Ivar, i det han närmade sig dörren.
»Du har ju gått i skogen hela dagen!» var det korta
svaret.
»Och I har stått på Nils Perssons loge och tröskat!»
sade Ivar med ett uttryck, som kunde kallas milt, och
utan att avvakta faderns utslag, öppnade han för
hållkarlen, som andfådd störtade in och skrek: »Skjuts på
ögonblicket! Om en halv timme kommer en herre, som
reser kurir till Norge, och är inte hästen då framme, så
gud nåde både er och oss! Därför sno er, fader Kristofer.
Skjutsen står på ev . . . här är kaveln.»
»Nå, det kan väl inte vara till reds i ögonblicket heller!»
yttrade Kristofer, och medan han påtände en pipsnubb,
som låg i fönstret, befallde han Ivar att se om hästen samt
tillsade mor att framtaga helgdagskläderna.
Men Ivar var icke så lätt avvisad. Han gladde sig så
innerligt däråt, att, när Grålle ändå skulle ut, det bar
så till, att skjutsen påkom om aftonen. Nu skulle han i
den mörka natten få åka genom de ännu mörkare
skogarna och höra hur stormen for fram, så att det susade
som en kvarnfors omkring öronen. Detta var hans lust,
och ofattligt för honom själv höjde sig då hans bröst.
Det föreföll honom som om han endast saknade vingar
för att, lik den unga örnen, svinga sig genom rymden.
»Käre far, om I vill göra mig något till viljes, så låter
i mig fara!» bad han med brinnande lust. »Och kom i håg
att I, som har ont i benet, bättre behöver vila än jag,
som är rask som en mört!»
»Åh, låt gossen ha sin vilja, far! Han är ju flinka
karTn», sade mor Ingierd medlande, »och se’n har han
allt rätt i det, att din svullna fot bättre behöver stöd
mot sängen än mot kärran.»
»Låt vara då!» sade far, i det han bortlade pipan för
att själv gå till stallet, medan Ivar klädde på sig.
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
