Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen var slutad, sade far visserligen: »Du har båd’ talat och
stått på dig som det anstår en karl, Ivar!», men Ivars
hjärta kände ej mera någon fröjd över det erhållna
vitsordet, ty var icke grålle död och fadern fattigare än
någonsin?
»Jag skall begrava honom djupt inne i skogen vid den
stora eken», sade Ivar efter en stunds tystnad, »och när
jag då tröttnar på arbetet, sätter jag mig på kullen och
pratar med honom som jag varit van. Han skall väl inte
gnägga där nere, men jag vill inbilla mig, att jag hör
det.»
Far skakade sorgset på huvudet. Han förstod gossens
känslor.
»Vill I hjälpa mig att bära bort honom, far! Men det
är väl bäst jag går förut och reder till bädden åt honom.»
»Ja, gör det, Ivar min, sedan du först fått dig något
till bästa. Och i afton skall jag tala vid Olavus på Hagen
att. . .»
»Vad för slag?» avbröt Ivar, och en rysning genomfor
honom. »I kan väl inte mena, far — nej, I kan inte vara
så hård mot grålle, som tjänt er så troget?»
»Vi ä’ fattigt folk!» svarade Kristofer med en indiansk
vildes orubbliga lugn. »Det får ske.»
»Jag har aldrig förrän nu känt hur tungt det är att
vara fattig, men nu vet jag det!» sade Ivar med sänkt,
darrande röst, och ohämmade nedföllo tårarna på grålles
omtvistade hud . . .
Första dagarna efter denna olyckliga händelse gingo
skogstorpets ensliga invånare var för sig grubblande och
nedstämda. Väl läste Kristofer i sin stora psalmbok om
aftnarna och stundom även i bibeln, och mor Ingierd
sjöng med klar röst:
»Hvad Gudi täckes är mig täckt,
ehvad hälst är på färde»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
