Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ännu mildare ton, ja i en ton, som antydde, att någon
ljusning brutit sig genom hans av ölet tunga huvud*
»kom närmare! Varifrån är du?»
»Från Svarteborgs socken.»
»Och vad heter du?»
»Ivar Borgenstjerna.»
»Aha, jag vet, känner till alltsammans: först adelsmän,
sedan bönder och sist torpare. Jo jo, det går allt
underligt till här i världen! Men du ser mig just ut att vara en
flink och bra gosse. Kan hända jag kunde göra något för
dig, om du hade lust att ge dig i garvarlära. Jag är i
behov av en oförtruten, villig och anständig gosse, emedan
den, som sist tjänade ut sina läroår nu blivit gesäll, och
ehuru många sökande anmält sig, har jag ännu ej funnit
någon som anstått mig.»
Ivar överraskades av anbudet, men sade, att han skulle
tänka på saken.
»Ja, gör det. . . Men har du någonstans att taga vägen
för natten?» frågade mästaren vänligt.
»Jag har just ingen bekant, av vilken jag kunde
begära det, men jag får väl se mig om.»
»Det skall du slippa — du får bli här. Gå in i garveriet
och säg till de andra gossarna, att de göra rum för dig!
När de få sin kvällsvard, skall du icke bli glömd.»
Hjärtligt tacksam över den oväntade lycka, som
vederfarits honom, begav sig Ivar till anvist plats och fann i de
blivande kamraterna så muntra och raska pojkar, att
han tyckte sig väl förnöjd kunna leva sitt liv tillsammans
med dem. När han därtill besinnade, att han kunde räkna
på god kost och vid läroårens slut på en liten, kanske
icke så liten förtjänst, varmed han i sin tur kunde hjälpa
föräldrarna, så klappade hans hjärta hastigare, och
tanken på de väldiga stormarna i den mörka
Svarteborgs-skogen drog sig småningom åt bakgrunden, framför allt
som hans trogne sällskapsbroder ändå var borta och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
