Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och beskedlig karl i dagliga livet, men blev han ond, så
var han ej att narras med.
Emellertid verkade detta eviga gnat, att Ivar inom sig
beslöt att, då han tjänt ut sina läroår, söka sig plats på
annat garveri. Han värderade högt sin gamle hederlige
mästare och skatten bakom den grå lärftsgardinen, men
det var dock något han högre värderade, nämligen frid,
samljud det yttre och inre. Bet är omöjligt att föreställa
sig till vilken grad madam Bruns eviga kält plågade
honom. Han var väl en rask och hurtig gosse och lade en
»läxa» ej mer än tillbörligt på sinnet, men det finnes
naturer, vilka aldrig kunna förlikas eller vänjas vid ett slags
huskrydda, som för många blivit liksom dagligt bröd.
Ivar längtade, längtade innerligt att komma på ett ställe,
där det ej fanns någon katta och ingen trätsjuk matmoder.
Emellertid hade hans moraliska utveckling, liksom hans
lärdomshåg, tagit en bättre riktning, sedan han vid
femton år blivit konfirmerad. Han hade under denna
tidpunkt kommit i närmare bekantskap med en av sina
läskamrater, en skolgosse, vilken inom kort skulle bli
gymnasist. Denne lånade honom av sina böcker, och snart
hade begäret efter ett bättre och nyttigare vetande
utträngt den sammanrafsning av idéer, som hans forna
läsning lämnat honom. Iyika ivrigt, som han då studerade
sagovärldens myter, lika flitigt hängde han nu näsan
över historien och geografien, och själv uppritade han
med krita på ett stycke hud kartor, med vilkas tillhjälp
han fortsatte resan genom främmande länder.
Handledd av denna första ungdomsvän, som han
förvärvat, gick han med raska steg framåt. Och den unga,
livliga Leopold Wirén, själv en främling på den ort, dit
hans förmyndare efter föräldrarnas frånfälle skickat
honom, slöt sig med varmt deltagande och verklig vänskap
till Ivar, vilken åter med oändlig hängivenhet fäste sig
vid den, som gjorde honom så mycket gott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
