- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
71

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillfälle gå förlorat!» genmälte överstelöjtnanten med
självförnöjd ton. »Och du kan tro, Sofie, att utan denna
förmåga hos mig skulle vi långt för detta ha nedsjunkit
till obetydlig knapadel, i stället för att vi nu åtminstone
alltid ha hållit oss uppe . . . Men (för att återkomma till
vårt första ämne) har du sett på den där svarthårige
främlingen, som ingen känner? Han har ett utseende och
ett sätt att föra sig, den karlen, som ej är så illa. Det
är något speciellt hos honom, som antyder ädelt blod.
Han måtte väl vara adelsman . . . Men det förundrar
mig, att han icke har någon betjänt med sig.»

»Du har ju heller ingen betjänt, min vän!»

»Sant nog . . . men jag har min hustru och min dotter,
då han däremot har ett klent barn att vårda . . . Han är
troligen änkling.»

»Det ser så ut. . . Har du ej hört hans namn eller sett
det på listan?»

»Nej, det har tyvärr icke så burit till, men i morgon
bittida tar jag nog reda på saken ... Få se om han är
adelsman, ty det blir ett huvudvillkor, om han under
resan skall vara i vårt närmare sällskap.»

»Ack, om det väl vore morgon!» suckade frun och
viftade med näsduken.

»Den där svalkan kännes rätt skön!» sade den äkta
mannen gäspande . . . »Jag vill försöka att sova. Du kan
vifta på mig, tills du ser, att jag riktigt insomnat!»

Utan att svara, satte sig hans hustru upp, och liksom
i takt, medan hennes tankar voro långt borta, gick
handen med näsduken upp och ned, till dess djupa
snarkningar förkunnade, att hennes herre och husbonde
inslumrat.

Nu lutade sig fru von Dressen mot soffhörnet för att
ostörd i minnet söka ett föremål, vilket främlingens drag
återkallade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free