- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
88

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med punsch och sodavatten framför sig, ömsom se på
varandra och på den lille Alfred, som slumrar i tvenne
hopsatta länstolar, mellan vilkas fötter gamla Diana
makligt sträcker sig.

»Jag kan ännu knappt återkomma från min förvåning!»
sade Wirén och tryckte hjärtligt Ivars hand. »Jag trodde,
min själ, att jag drömde, då jag i morse träffade dig på
gatan.»

»Än jag!» sade Borgenstjerna . . . »Men det var en glad,
en lycklig dröm, vilken säkert skall fylla en stor del av den
tomhet, jag nästan oupphörligt funnit i livet, en
tomhet, som så tidigt började, att den måste ha varit
jämnårig med mig själv.»

»Du är dig lik, ser jag. Likväl trodde jag att, liksom
dina omständigheter tyckas hava ofantligt mycket
ljusnat, även du själv i samma mån skulle ha antagit ett
lättare, gladare lynne. Sannerligen, om jag för övrigt
i din utmärkta personlighet kan igenkänna
garvarelär-lingen hos mäster Brun.»

»Åh, vad det beträffar», inföll Ivar leende, »så äro
ännu de bruna hudarna mina anförvantar. Det vill säga
att, ehuru jag visserligen kunde leva tillräckligt bra, om
jag gjorde mig av med mitt garveri, jag dock anser
klokast att behålla det. Den rörelsen är lika vinstgivande
som någon annan.t

»Åh ja, så till vida, att om man hade någon bättre,
vore det icke så illa. Men det förekommer mig som om
du alldeles icke idkade något hantverk.»

»Det gör jag ej heller. Saken är, att till min egendom
i Närke hör ett garveri, det jag ärvt jämte gården efter
min svärfar. Jag är således ändå, såsom du finner, på
sätt och vis garvare, ehuru man visserligen i den trakt,
där jag bor, kallar mig för patron liksom min svärfar.»

»Det var en välsignad sak att så få ärva en egendom
och ett gamri — det låter höra sig. Titeln patron faller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free