Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig att förtjäna genom oförtruten flit och nit för mina
åligganden. Innan ett år förflutit, bortlade jag för alltid
verkmästaretiteln, vilken, för att vara fullt uppriktig,
jag gärna utbytte mot den, varmed min patron hedrade
mig, nämligen av faktor. Jag hade nu erhållit uppsikt
över en del av hans vidlyftiga rörelse och arbetade icke
mera i garveriet; men däremot gjorde jag emellanåt
längre eller kortare resor i och för malmens, lädrets och
timrets försäljning, och genom min patrons välvilliga biträde
lärde jag mig snart i grund förstå och behandla
penningtransaktioner. Kortligen: jag blev danad till en skicklig
affärsman och belönades genom det förtroende gubben
visade mig, då slutligen som disponent hela rörelsen gick
genom mina händer.
Förhållandet emellan oss hade allt mera antagit en
fars och sons. Jag älskade den gamle mannen, emedan han
mot mig varit mer än far, och jag aktade honom därför
att han var redlig och strängt rättvis i alla sina
handlingar. Röstorp blev mig för varje år kärare: jag visste nu
vad ett hem ville säga. Likväl innehöll det icke allt, som
kunde eller skulle fylla mitt hjärta.
Min patrons dotter och enda barn, Matilda, var vid
den tiden, då jag inträdde i huset, knappt fjorton år
gammal. Denna flicka hade det bästa hjärta och det mildaste
lynne, som något kvinnligt väsende kan äga av naturen,
men den osaliga modersfåfängan, som såg alla
fullkomligheter hos henne, inplantade omärkligt en böjelse för
flärd, vilken blev så mycket mera avstickande som
Matilda var nästan ful och icke ägde någon fallenhet att
förvärva de talanger, som modern ävlades att truga på
henne. Jag kan icke heller alldeles fritaga min nu avlidne
svärfar från en släng av samma svaghet, men det var
deras enda barn, och så bra karl han än för övrigt var, hörde
jag honom aldrig, med den kraft jag önskade, sätta sig
emot sin hustrus förslag i uppfostringsväg. Matilda skic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
