Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att erkänna fröken Dressen som den täckaste — nej, det
är för litet sagt — som den skönaste dryad, som någonsin
plaskat i vatten. Vet ni, att jag såsom hennes förklarade
riddare kunde mana ut er för en sådan djärvhet!»
Betydligt nöjd över de fraser, han frampladdrat, slog
sig kammarjunkaren allt häftigare på vadorna och
skrattade så att det klingande genljöd i fönsterrutorna.
Borgenstjerna rodnade. Det syntes tydligt, att han
ansåg von Gösse allt för obetydlig att få ett svar sådant
som han kände sig hågad till. Han åtnöjde sig därför att
med en rörelse åt västfickan upptaga sitt ur och
underrätta herrarna, att överstelöjtnant Dressens familj
kanhända redan väntade.
»Åh, de skola ju gå här förbi», sade baronen.
Men kammar junkaren gav sig ej tid att svara. Med ett
»Om ursäkt, mina herrar, jag går förut, ty aldrig vill jag
låta det komma mig till last, att min dam skulle få vänta
på mig!» ilade han utför trapporna och sköt av med sina
långa ben som en löpare nedåt tullbryggan, där han så
när sprungit omkull assessorns hej duk med korgarna.
Då von Gösse var borta, skrattade baronen och Wirén
av gott hjärta åt honom och hans »dryad i vatten». Men
Borgenstjerna blygdes att säga det han harmades över
sin vän, som tillät sig ett skämt, vari fröken Dressen fick
en roll, och han var belåten att slippa undan alla
anmärkningar, då överstelöjtnantens långa, raka figur blev synlig
på gatan, med sin fru vid armen och Amelie, som ledde
lilla Alfred.
Wirén knackade på dörren till sin hustrus rum. »Vi
ha överstelöjtnantens i antågande: är du färdig, min vän?»
»Strax!» ljöd Virginias röst inifrån, och några ögonblick
därefter visade hon sig, enkelt klädd, men skön även i
den simpla halmhatten, som endast pryddes med ett
tämligen blekt sidenband.
Då sällskapet hann ned på gatan, inträffade överste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
