- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
119

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bortgnida vattnet, som dröp från hans nedsmutsade
frackskört.

»Man brukar icke heller ställa sig i vägen för damerna,
då de skola fram!» smålog assessorn och lagade helt
behändigt att alla platser blevo upptagna under
kammar-junkarens torkningsprocess, så att han, då han slutligen
såg sig om efter sin hjärtas dam, fann henne sittande
mellan hennes fru mamma och baron Lindsköld. Nu
måste han för egen del, så vida han ej önskade bliva
stående mitt i slupen, vilket skulle ha hindrat roddarna,
upptaga den enda lediga vrån, just vid sidan av mamsell
Nyqvist, där han således instuvade sin personlighet. Detta
oförmodade missöde inverkade högst menligt på
kam-marjunkarens goda lynne.

Men hans granne hämtade sig snart och började nu
hålla tal med herrarna i politiken och om det stora
lustlägret på Ladugårdsgärdet, varom Aftonbladet lämnat
så noggrann beskrivning. Herrarna hade dock knappt
sett sista postens tidningar och voro synbart angelägna
att leda detta talarinnans favoritämne åt ett annat håll,
vilket endast kunde lyckas genom att fråga efter en mängd
personer vid badet. Nu flödade en ström över mamsell
Nyqvists läppar. Men egentligen hade hon ingen annan
åhörare än överstelöjtnanten, som härunder fick en mängd
underrättelser, av vilka han möjligen torde draga nytta.

Då man hunnit tillräckligt långt ut på sjön för att
kunna börja fisket, ordnade sig sällskapet ånyo. Baronen,
Wirén, överstelöjtnanten och Amelie kastade ut sina
metspön på samma gång och kammarjunkaren förmanade
alla att hålla sig tysta och stilla. Snart skrek den lilla
Alfred högt av förtjusning, då söta Ammi uppdrog en
liten den allra grannaste vitling, vilken Borgenstj erna
hjälpte henne att kasta i sumpen.

En stund gick om. Baronen hade god tur som
vanligt, men för assessorn ville det icke nappa. Han var nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free