Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur ditt huvud? Ne-nej, bättre upp måste du höja
tankarna.»
Då mulnade hon, ty i stället att höjas, sänktes hennes
tankar ned, ända ned till: »Herre Gud, min vän, det är
väl icke von Gösse?»
»Jo, just han är det som väl på ett löjligt, men i alla
fall ganska begripligt sätt gör Amelie genom mig ett
hedrande giftermålsanbud. Jag vill läsa brevet för dig och
dessutom aldrig mera fördöma resan till badet. Den hade
ändå sin stora nytta med sig. Du bör komma ihåg, Sofie,
att det icke är så lätt att få fattiga flickor väl bortgifta
och att, om mitt förslag icke varit, Amelie troligen aldrig
fått någon friare värd att tala om.»
Fru Dressen var en för klok fru att komma fram med
invändningar i första hand. Med hela sin själsnärvaro
sade hon därför mycket blitt: »Det är verkligen troligt. . .
Men vad skriver då kammarjunkaren?»
»Jo, du skall få höra!» Överstelöjtnanten uppdrog
brev-vet, tände pipan, tog plats i familjelänstolen och började
med låg röst sitt viktiga föredrag:
»Välborne herr överstelöjtnant och kammarherre!
Efter den bedrövliga händelse, som lik en
landsflykting jagade mig från det för mig dyrbara ställe, där
målet för mina tankars längtan vinkade, var jag . . . fann
jag, vill jag säga, ingen ro eller lugn mera, utan som en
pilgrim i öknen styrde jag liksom ett redlöst skepp för
vind och våg genom livets dystra bränningar.
Den godhet, varmed välborne herr överstelöjtnanten
och kammarherrn jämte dess älskvärda, onämnbart högst
skattade familj överhopade mig, väckte omsider att jag
i mitt inre såg framför mig en huld stjärna i den rymd,
som omgiver hjärtats värld. Jag vet ej huru vida herr
överstelöjtnanten och kammarherren är älskare av
allegoriska liknelser, men själv genom min brinnande
fantasi till hälften en österlandets son älskar jag allegoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
