Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållanden. Emellertid ha vi här mindre att skaffa med
mannens geni, än med hans förmögenhet och redliga vilja
att göra flickan lycklig, och i båda dessa fall kunna vi
vara fullt trygga.»
»Vad förmögenheten angår», svarade
överstelöjtnant-skan med en viss försiktighet, »så är den troligen över vad
Amelie kunde vänta, och hans redliga vilja sätter jag
icke heller i fråga, men hans förmåga att göra henne
lycklig är dock något annat. Och sannerligen, käre Dressen,
Om Amelie får läsa det där brevet, skall det säkert väcka
intryck av det slag, som han anses minst nyttigt, men mest
inflytelserikt på ett sådant sinne som hennes. Det vill
säga, att hon skall styrkas i den tanken, att
kammarjun-karen med både sin närvarande ställning och blivande
rikedom är en bland de löjligaste narrar, som ännu uppträtt
att fria, och därför torde du finna . . .»
»Alldeles, kära Sofie, jag finner alltsammans — och
Amelie skall slippa att se det här brevet, som endast
utgör ett sammelsurium av dumhet och förryckt
egenkärlek. Jag åtnöjer mig att helt enkelt säga henne, att von
Gösse begärt henne till hustru och att våra utsikter äro
sådana att de ej tillåta något val.»
»Du erkänner likväl, bäste Dressen, att du finner
honom dum och egenkär. Du måste då lida vid tanken att,
tvungen av penningebrist, söka dig en måg i ett sådant
komiskt mellanting av apa och människa.»
»För strängt talat, Sofie, mycket för strängt! Många
människor kunna vara dumma, men icke desto mindre
vara gott och hederligt folk. Kammarjunkaren kan ej
sköta pennan och är väl även stundom i sitt tal litet
förryckt, men han är en hederlig karl, han är rik och
dessutom adelsman. Det vore ett dåraktigt övermod att
begära mera. Saken kan således anses såsom fullkomligt
avgjord.»
»Men Amelie, min vän?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
