- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
169

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det skall ske, pappa ... jag kommer på ögonblicket»,
svarade Amelie och sprang strax därefter upp för
trappan till överstelöjtnantens kammare. Med den lilla
brickan i hand och servetten på armen var hon, i sitt korta
forkläde och sitt slätkammade hår, den täckaste lilla
skänkjungfru, som ännu dukat ett bord.

»Nå, vilken förträfflig fläskpannkaka, mitt barn! Jag
är ock i dag vid lynne att låta din anrättning väl smaka
mig och tänker, att du redan i går afton såg på din far
att någon särdeles lycklig händelse inträffat.»

»Verkligen, lilla pappa . . . vad då?»

»Du får gifta dig, mitt barn!»

»Gifta mig!» sade Amelie och syntes litet häpen.
»Kallar pappa det en sådan lycka? Jag tycker likväl, att
mamma och pappa, som äro gifta, ha det rätt
bekymmersamt.»

»Åh ja, stundom. Det finnes tyvärr på jorden ingen
sällhet, som kan anses fullkomligt oblandad!» återtog
överstlöjtnanten med en viss rörande högtidlighet.
»Likväl, när man älskar varandra, såsom jag och din mor,
drager man den onda dagen med den goda i kärlek och .. .»
enighet höll han på att tillägga, men ändrade sig hastigt
och sade »tålamod».

Över Amelies läppar svävade ett mycket fint leende.
Hon förstod så innerligt väl sin fars förlägenhet att i
närvarande fråga kunna giva ett tillfredsställande svar.
Men då hon fann det passande för sin blygsamhet att
tiga i detta ämne, nödgades överstelöjtnanten ånyo
upptaga samtalet, vilket han även gjorde rätt behändigt, i
det han anförde den utnötta, men alltid lämpliga satsen,
att mindre goda affärer ofta alstra ledsamheter inom
det husliga livet, där de eljest skulle utebliva, men att
Amelie vid det giftermålsförslag, som var å bane,
ingalunda hade att befara något sådant, emedan friaren vore
rik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free