Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verksamhet måste han ha och hade den ock, men det
oaktat fanns mycken tid övrig för ledsnad, och denna
infann sig synnerligast, då han gick upp i sina enskilda
rum efter den ensliga middagen för honom och faktorn.
Där, ifrån soffan mitt emot den på vilken han själv
vilade, hade han många gånger hört Matildas suckar, men
även ofta hennes vänliga tacksägelser för hans trogna
kärleksfulla omvårdnad. På mattan vid hans fötter hade
Alfred lekt med Diana. Allt var nu borta, allt tomt.
Förfärligt ödslig stod sedan svärföräldrarnas tid den långa
raden med väl möblerade rum; intet ljud hördes där utom
ägarens djupa andedrag och pendylens knäppande.
»Jag kvävs här!» sade Borgenstjerna en eftermiddag,
då han mer än vanligt hemsöktes av den tungsinthet,
som införlivat sig med hans själ. »Luft skall jag
åtminstone andas!» Han gick ut på balkongen. Det var i
höstaftonens tidiga solnedgång, och mot den mörka
bakgrunden, där skogens toppar försvunno i en dunkel massa,
glänste de gyllne strålarna, tills de småningom nedsjönko
i vattenytans famn.
Vad Borgenstjerna tänkte, veta vi ej, men säkert var
det avlägsna minnen som svävade förbi hans själ, ty han
hade nu på en tid mycket levat i det förflutna.
Föräldrarna, den lilla stugan i Svarteborgsskogen, hans trogna
grålle och den tillfällighet, som förband sig med dennes
död — egentliga utgångspunkten för hans nya tillvarelse
— jämte resan åt Svinesund upptogo mången stund och
inflätade sig omärkligt allt fastare och fastare med den
sist förflutna sommarens händelser.
Medan han stod och trodde sig betrakta solnedgången,
trädde faktorn ut till honom med postväskan. Wiréns
brev fanns i densamma, och så snart Borgenstjerna fick
ögonen på sin väns bekanta handstil, skyndade han
tillbaka i sitt rum, glad åt tillfället att bli kvitt sina egna
tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
