- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
215

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med möjligaste resignation ordnade överstelöjtnanten ett
par träkarlsbord åt herrarna, fruarna drogo färgerna till
ett bostonparti och ungdomen samlade sig omkring ett
hörnbord, där kammarjunkaren, efter mycket ömsesidigt
krusande med överstelöjtnanten, äntligen fick tillåtelse
att taga plats och där han sedan antog en ordförandes
värdighet genom alla de underbara kortkonster, vari
han exellerade, ävensom i några, hundra gånger förut
genomtuggade anekdoter.

Efter ännu en timmes långpina körde det slutligen på
gården, och med en riktig dragoned mottog
överstelöjtnanten den försagde Niklas, vilken under de ödmjukaste
åtbörder försäkrade, att dröjsmålet härlett sig därav, att
herrn, till vilken han medfört brevet, rest på landet,
varför det icke funnits annat råd än att vänta tills han kom
hem. Vidare begav sig, att det varit sådana förfärliga
hjulspår, att maken till hjulspår aldrig funnits, och i
ett av dess hade vänstra kärrhjulet fastnat så, att hela
kärran farit över ända.

»Än korgen då, din ärke-sakr... kanalje?»

»Jo korgen har jag hem.»

»Ja, korgen — men buteljerna? Jag beklagar din rygg,
om de fått någon skada . . . Fort in med alla sakerna i
kökskammarn!»

Och i kökskammarn församlade sig nu
överstelöjtnanten, hans fru, Amelie och Mina, alla för att packa upp
och ställa i ordning.

Det var en trevlig syn att se de båda flickorna i färd
med sockertoppar och speceripåsar. Men det var ömkligt
att se överstelöjtnanten och hans fru, att följa uttrycken
i deras bleka anleten, matt belysta av ett par mot
varandra lutande dankar, då de ur den väl halmtäckta
korgen uppdrogo ideligen svarta glasbitar, så torra som om
de aldrig varit fuktade av portvin, madera, arrack eller
destillerat brännvin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free