- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
234

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

belåten, att hennes tysta önskningar fått en skymt av
bönhörelse. »Välkommen, tusen gånger välkommen!»

Så varmt hade överstelöjtnantskan aldrig mottagit
någon människa. Men överstelöjtnanten, vilken, vis
genom skadan, aldrig underlät att erinra sig de kostnader,
som baronens och kammarjunkarens vistande i huset
ådragit honom, var denna gång ganska återhållsam i
sina artigheter. Han tänkte: »Det kunde än en gång vara
förspilld möda. Jag vill icke synas angelägen. Kvinnorna
skola nu få sköta sig själva!»

Vad Amelie beträffade, var hon ett alltför älskligt
och redbart kvinnoväsende att begagna sig av dessa små
sinnrika, elaka konster, vilka stundom icke förfela att
behaga männen, men dock aldrig fästa dem. Hon visade
ingen konstlad förundran, ingen tillgjord likgiltighet till
straff för det Borgenstjerna låtit vänta på sig; öppet och
med en viss lagom förtrolighet hälsade hon sin gamla
bekantskap. Allt var såsom det skulle så vara, och deras
återseende liknade snarare det lugna mötet mellan
tvenne för varandra kära väsenden, som ofta träffas,
än ett mellan personer, vilka kunde draga i tvivelsmål
huruvida de någonsin skulle möta varandra mera i livet.

Detta lugna, vänliga mottagande, i vilket låg något
omotståndligt, gjorde på Borgenstjernas sjuka hjärta
ett välgörande intryck. Han kände sig vid den trevligt
värmande brasan, serverad av Amelie med det ståtligaste
te och det bästa tebröd, så väl till mods, att det snart
förekom honom som om han nu för första gången i sitt
liv kommit hem.

Han hade mycket, både före och under resan, fruktat
själva det första uppträdandet på Tunefors och hundra
gånger varit färdig att slå alltsammans ur hågen, emedan
han i inbillningen plågades av föreställningen om den
förundran, som hans ankomst skulle väcka med alla
utrop av bestörtning, kors och ack, m. m., som han aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free