- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
284

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Amelies varma försäkran om delade åsikter uppsköts
till lägligare tillfälle, ty nu trädde faktorn emot dem. Han
hade gått att möta sin principal och vara den första att
hälsa honom välkommen med sin unga fru.

Sedan Borgenstjerna föreställt herr Berg, en städad
medelålders man, för sin hustru och sina svärföräldrar,
efterfrågade han med livligt intresse om assessor Wiréns
ännu hörts av.

»Icke ännu, herr patron, men jag har haft brev från
assessorn, att herrskapet i morgon middag ärnar vara
här.»

Titeln »herr patron» klang ljuvligt i överstelöjtnantens
öra. »Det är dock något!» viskade han till sin fru. »Och
om Amelie icke alldeles förlorat all känsla av sin familjs
värdighet, skall hon utan tvivel använda både smek och
kvinnolist att framdeles förmå honom skaffa Röstorp
bruksprivilegier, ty ’min måg brukspatronen’ klingar
i alla fall bättre än bara patron.»

»Liksom patron klingar bättre än garvaremästare!»
inföll fru von Dressen, första gången på lång tid vågande
sig fram med ett litet skämt.

Överstelöjtnanten såg något storögd på sin fru, men
han svarade icke, ty hon lade i detsamma med den
hjärtligaste rörelse handen på hans arm och visade på det
stora, vackra boningshuset, deras barns hem.

Anblicken värmde överstelöjtnantens fåfänga, den
känsla, som alltid hos honom höll jämna steg med
stoltheten.

»Det är charmant, Sofie!» sade han och rätade sig för
sin egen högre värdighet, då han med prövande blickar
beskådade sin mågs prakt i gardiner, det första, som fäste
hans kännareblick. »Ser du, Sofie lilla? Besynnerligt att
en man, som har så mycket konstsinne, icke kan skaffa
sig en titel! Men var människa har sina egenheter, och
Borgenstjerna är en besynnerlig, ehuru en hederlig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free