Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, ja», inföll Wirén varmt, »frid och försonlighet
förena ädlingen och borgaren i trofast förbund! Ivar är lika
bra karl för det han uteslutit st jer nan från sitt namn, och
herr överstelöjtnanten lika ståtlig riddersman, fastän
fröken gottgjort en gammal skuld. Vi leva nu dessutom
i ett tidevarv, där de gamla aristokratiska fördomarna
icke längre äro på modet, och en världsman lämpar sig
icke allenast efter förhållandena: han följer även med sin
tid . . . Får jag den äran att fylla herr överstelöjtnantens
glas?»
Överstelöjtnanten satt brydd — vad skulle han
göra? Amelie var nu en gång gift och kom att heta fru
Borg, antingen han medgav det eller icke. Att längre
arbeta mot strömmen kunde således icke bringa annan
verkan, än att man stötte sig med sin måg, vilket i
anseende till åtskilliga påräknade tjänster vore mindre
önskvärt.
»Fan anamma den Strömstadsresan!» svor
överstelöjtnanten i sitt inre, men högt yttrade han, ehuru en
omiss-känlig motsträvighet låg i själva rösten: »Då Amelie
förmodligen icke ville börja en process för att bli skild
från sin man, har jag föga annat att göra, än spela en
ömklig romanpappas påtrugade roll och säga amen!»
»Nu, bäste svärfar», utropade Borgenstj erna ljudligt
och på hans läppar syntes ett leende av tillfredsställelse,
»nu är det min tur att rodna! Jag har visst drivit mitt
skämt allt för långt, men jag är också färdig att be om
ursäkt, sedan svärfar givit efter. Adelskapet har jag icke
avsagt mig och tänker ej vidare göra det. Wirén var det
kungliga majestät, som utfärdat den resolution, vilken
han nyss uppläste: alltsammans har endast varit ett
skämt, varunder dock legat ett djupt allvar. Mina
tänkesätt i avseende på det så kallade frälse-stkndet i
allmänhet frångår jag aldrig, och jag hade verkligen — detta
är rena sanningen — innan kärleken uppmanade mig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
