Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han sedermera erfor utgjorde chokoladkakor, hvilka hon, efter
en mödosam beredning, i staden utsände att försäljas. Tredje
dagen — vår ingeniör var just en amatör af vackra
gumansig-ten — kunde han ej afhålla sig att inleda ett slags bekantskap
derigenom, att han aktningsfullt bugade sig öfver bordet, en
artighet, den vindskupans invånarinna (som just icke var så
gammal heller) besvarade med en intagande böjning på
hufvudet.
Men goda föresatser kunna ej evigt bestå. Wiliam
började snart inse, att i en småstad, der, man vunnit en mängd
bekantskaper, det icke går lika fort och bra att utföra sitt
arbete som i ensligheten på landet, der under vintern arbetet
är den största förströelsen. Också kunde han icke neka för
sig sjelf, att han stundom kände en viss dragningskraft att
i instruktionen för Kalle göra ett och annat undantag.
Kort-ligen: det hände sig, att herr ingeniören redan den fjerde,
femte och sjette dagen af första arbetsveckan ansåg oartigt att
neka mottagandet af den och den goda vännens besök eller
bjudning, och slutligen kom han under fund med att för
mycket aftonarbete skadade ögonen.
Detta ovana förhållande kunde likväl för en person,
så öfverhopad med göromål, icke gerna ega rum utan att
det ombetrodda arbetet derigenom fick sitta emellan,
hvar-af följden kunde blifva en rubbning i det förtroende, som
han redan vunnit. Och då Wiliam märkte, att han snart
nog skulle komma, såsom man säger, på efterkälken, började
han fundera på att till någon »fattig fan», hvilken det kunde
vara en himmelsk välgerning att tjena, lemna bort en del
af bördorna, vare sig renskrifning eller färgläggning af kartor.
»Skulle herr rådmannen känna någon person med
vacker stil och lidande hand?» frågade ingeniören, då han
nästa gång träffade sin värd. »Jag har dragit på mig så
många göromål, att jag ser mig i behof af biträde.»
»Gamle organisten skrifver allt bra nog, när han har
tid, men fort går det icke, och så ha vi också en
afsig-kommen köpman, som gen&a tar emot, då ‘ han får något,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>