- Project Runeberg -  Vindskuporna /
90

(1883) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grand, innan han kolar å, tala med husbon.’ Skönt, skönt!
Jag gnuggade händerna, som alltid är min vana, när jag
ser en rigtig godbit framför mig. Jag lät mig icke förtycka
att ge mig ut om natten, hvarför jag i någorlunda god tid
stod inför min höge gynnares ansigte. Det var blekt nu:
stackars karl, han hade kört om kull, blifvit massakrerad,
måste dö och ville dessförinnan göra sitt testamente, till
hvilken förrättning (hvad bror Jamsson sjelf finner) ingen
mera lämplig jurist kunde finnas än undertecknad, som
både stält till och vändt upp och ned på mer än ett
sådant i min dar.»

»Och testators vilja...»

» ... var den att, med förbigående af laga arfskifte,
hela hans förvärfvade egendom, d. v. s. det präktiga
Mal-kolmsnäs, skulle med löst och fast tillfalla hans älskade
slägting, fröken Marie Louise N.»

Wiliam steg häftigt upp från stolen och gick några slag
fram och åter med handen för pannan. »Nu», tänkte han
under en bitter suck, »är då det sista hoppet, den sista
möjligheten försvunnen. O, Marie Louise!»

»Fröken vet väl redan sin lycka?» sade han,
vändande sig till Pellander, som halffull och halfnickande satt
på sängkanten.

»Jo jo men! Den siste egareno af Malkomsnäs, såsom
han vid köpet omdöpte vårt gamla Akenäs, :lemnade det till
den första egarinnan med egen varm hand.»

»Var fröken närvarande?»

»Förstås! Efterskickad från Segerstad, kom hon på
förmiddagen i sällskap med baron och friherrinnan.»

»Och hur tycktes nyheten bekomma henne?»

»Oförlikneligt väl! Visst hade hon några tårar tillreds
för sin herr kusins välgerning och spelade en rätt vacker
scen för att trösta honom på sotsängen, men på det hela
taget var det redan liksom hon tagit allt sammans i besittning.
Hon hade fasoner som en grefvinna och helsade på mig som
om jag varit ett stycke kammartjenare och ingalunda den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcvinds/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free