Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och gyttja ända upp till knäna. Se’n tog vi vinterqvarter
lios Anders Månsson i Radeboda för att, som ingeniörn sa’,
vi inte skulle hindra oss i arbetet med flyttning till sta’n före
jul. Men se, han hade förta’t sig, det var saken det, och
så blef han, i stället för att arbeta, liggande sjuk först med
bröstvärk och se’n allt värre och värre, tills det blef som
det nu står.»
»Och är det så illa, som herr Pellander säger?»
»Jo, nog är det det alltid, fast jag inte så noga kan
veta hvad han sagt — men Pellander kan allt lägga ut det,
han! Annars skulle jag ödmjukast nämna, att det är ett
styggt tag här emellan och Radeboda och att jag inte haft
hjerta mer än en enda gång på vägen att sinka mig.»
Gumman Utter hastade att efterkomma den af Kalle
gifna vinken, och medan han som bäst höll på att göra
heder åt middagens öfverlefvor, fortsattes samtalet.
»Men ville han då aldrig en enda gång skicka bud till
oss eller efter doktorn?»
»Nej, det sa’ han rent ifrån sig, för herrarne våra —
vi ha två stycken — ville öfvertala n både en och flera
gånger. Alltid svara’ han, att det var bara bröst verk, som
nog skulle ge sig utan läkarehjelp.»
Rådmanskan tittade efter genom rutan om ej far skulle
synas till. »Jo, min sann, kommer han inte der med
fladdrande rock!» Och nu blef råd hållet och beslut taget.
Tvenne timmar efter ankomsten af Pellanders bref
af-reste doktorn med Kalle, som, utom en hel laddning
föreskrifter, medförde allt det raraste, som moster Greta i en
hast kunnat anskaffa, passande för en sjuk.
»Min bäste, käre doktor», var gummans sista ord, då
denne vid förbiresan tog afskedsglaset hos rådmannens, »gör
honom frisk, for guds skull, och sök öfvertala honom att så
snart som möjligt komma hem! Ack, om jag kunde resa
med och sköta honom — säg emellertid, att gumman gråter
sina modiga tårar, der hon går!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
