Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mot så afgörande skäl kan jag ej ha något att
invända. Bjud hvem du vill — men visiterna i granskapet
göra vi icke så snart? Jag är trött af detta eviga kalasande
och vill nu hvila mig.»
»Syperbt, min engel! Man skall beundra vår ömhet,
som behöfaer ett eremitage för att rätt trifvas, och man
skall säga: ’Det nya herrskapet på Malkolmsnäs väntås
öfver-allt, men de låta sina grannar vänta — de lära säkert äma
att lefva på stor fot.»
Några dagar efter detta samtal flyttade de unga makarne
ut till Malkolmsnäs, likväl ensamma, ty fru N. föredrog, af
skäl dem hon ännu förbehöll sig sjelf, att qvarstanna i
staden.....
Marie Louise hade icke efter sitt bröllop sett Wiliam
mer än vid den omnämda förmiddags-promenaden, ty han
hade ej besökt de tillställningar, som följt på giftermålet.
Resan gaf mer än bjudningarne i staden de nygifta
rådrum att bli förtroliga med vissa vanor och ovanor, och
t lemnade, framför allt, mer än tillräcklig tid att öfvertyga
dem om det de i sjelfva verket icke vore det intressantaste
sällskap åt hvar andra. Likväl gjorde de hvar på sin sida
hvad de förmådde att öfvertyga sig sjelfva och synnerligast hvar
andra om motsatsen. Han berättade lysande anekdoter från
sina ungkarlsdagar, anekdoter från både salongerna och
mötena; hon hörde på, smålog, gäspade emellanåt och berättade i sin
tur om det kära Segerstad och om sin ledsnad öfver att dess
egare åter vore borta, men förespeglade sig så mycket större
det nöje man skulle få vid deras återkomst till våren. Allt
detta var godt och väl, men tillät likväl de resande att
stundtals sofva eller låtsa sofva.
Ändtligen var man framme. Men till följd af de rön,
som man gjort på landsvägen, var det liksom litet svalt i
de nygiftas sätt att skicka sig i smekmånadens enslighet.
Första veckan begagnade von Wallden att »rangera
affärerna», de mest öfverhängande nemligen, ty i trots af
sitt löfte till Marie Louise, var det antingen af gammal vana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
