Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Huru», sade hon, och bemannade sig med etfleende,
»kan jag veta hvad du sjelf ipke vet?»
»Är icke du den bättre delen af min själ, erkeengeln,
som vet allt!»
»I den senare skepelsen måste jag väl då yppa, att du
glömt din värsta synd, jag menar den, som på det så kallade
vadet ttäjringade mig två schalar.»
»Ah, din lilla tjuserska, den hade jag glömt! Men efter
du icke haft försyn att så der förråda den, måste jag väl
ut med bekännelsen, att jag har en liten, helt liten, böjelse
för sällskapsspel — spelar aldrig högt, aldrig hasardspel,
blott en oskyldig vira till tidsfördrif.»
»Men detta, min herr måg, är ett rätt olyckligt
tidsfördrif! Och förlåt, bäste Wallden, om jag nu talar ett
all-varsamt ord — du bör finna det ursäktligt af mig såsom
mor.»
»Nej, för himlens skull, inga predikningar, min
nådigaste svärmor! Marie Louise leder mig med långt bättre
band. Och tillåt mig att med all upptänklig sonlig vördnad
likväl förklara, att det aldrig tagit och aldrig kommer att ta
skruf, då man på det sättet vill rätta ett fel hos mig, i fall
detta: skulle vara ett sådant.»
Fru N. rodnade och bleknade ömsom, men i det hon
ötorde våld på sina känslor, yttrade hon i en ton, den hon
^piinstorie sjelf ansåg för lugn, ehuru den på det hela hade
en viss skarphet: »Jag Beklagar den hustru, som måste
jollra fram sanningen, och jag visste icke, att Marie Louise
så fort lärt sig denna konst, hvilken likväl utan tvifvel är
mycket lycklig.»
Marie Louise kastade en blick, ej af förebråelse, men
af smärta, på sin mor, hvarvid hon inom sig tänkte: »Mamma
har rätt i sin princip att icke bo hos oss — detta ginge
aldrig an.»
Hvad von Wallden beträffade, så fans ingenting, som
nu kunde reta honom att på något sätt förnärma sin hustru,
hvilket han insåg, att han aldrig skulle göra högre, än då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
