Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar, de sista, som kunnat sammanskrapas för återresan.
Marie Louise hade af sin mors bref förstått, att han upplånat
stora summor på egendomen — och allt var nu förstördt.
Utan att ha kommit till något bestämdt resultat i
af-seende på medlen, hade hon likväl, då morgonen grydde,
fattat det fasta beslutet att, om än ensam med sitt barn,
företaga resan till hemmet — ack, huru länge skulle detta
hem vara hennes?
Bäfvande stannade hon hvar Q er de, femte minut
framför fönstret. Slutligen hördes en person komma utefter
gatan. Stegen voro henne väl bekanta, ehuru de föreföllo
ojemnare än vanligt. Beredd på det värsta, men darrande
för att väcka uppseende, öppnade hon sakta dörren.
Walldens utseende var en trogen bild af det sätt,
hvarpå han tillbragt natten. Marie Louise bjöd honom en stol,
men han sparkade den undan och sjönk, klädd som han
var, ned på den orörda sängen.
»Nå, har du ingenting att fråga mig?» yttrade han
med ett ondt, vildt leende.
»Nej, om ej hvad klockan kan vara — jag har ej nyss
hört henne slå.»
»Om du vill veta det, lär du få vänta tills hon slår
härnäst, ty min klocka följde med sista hackan åt fanders.»
»Ditt guldur, som du fått af mig?»
»Ja — tänk, så ömt... af dig! Hur kunde jag ha
hjerta att skilja mig vid det? Så har dock emellertid skett
för att såvera min heder ... du vet ju, att man alltid skall
såvera apparansema.»
»Men kedjan —■ du har väl, i himlens namn, tagit af
den? Det var mitt hår.»
»Den strunten tänkte jag ej på: kedjan följde med på
köpet. Och efter den gode vännen, som vann den, alltid visat
sig vara din beundrare, så hoppas jag, att han låter detta
suvenir fylla bristen i den summa, som han skulle haft.»
Marie Louise hade förlorat ända till sista skymten af
färg. Hon var väl fullkomligt säker, att von Wallden hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
