Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att högmod går för fall, stoltheten alltid straffar sig sjelf,
m. m., hvilka voro så mycket mer på sin plats som, efter
hvad den ena frun anförtrodde den andra, detta högmod
ännu på intet sätt blifvit qväst, ty hennes nåd, bevars, hade,
långt ifrån att mottaga deras besök med den tacksamhet,
man kunnat vänta, i stället låtit säga, att hon icke kunde se
någon. Man fägnade sig emellertid åt att hemföra ett eller
flera minnen efter den briljanta period, då »sköna fröken i
vindskupan* agerade grefvinna och lefde som en drottning
— och detta var just »det fina i kråksången».
Från de kringliggande herrgårdame syntes äfven mycket
folk. Och bullret och trängseln, hettan och o väsendet
förspordes öfver hela huset,
Marie Louise flydde med sin son till det aflägsna rum,
hvilket beboddes af hennes mor, der hon likväl snart
uppsöktes af sin man, som hade ett par ord att hviska henne
i örat. »Får jag be dig, min vän», sade den exemplariske
mannen, »att du är god och arrangerar en liten sexa —
kall mat, hvad du har — på blå kammaren! Det är den
enda fläck i hela huset, der man ej är i fara att mista
hörseln.»
»Och du kan tänka på att slå dig i ro — är du då
"alldeles utan känslor?»
»Känslor, min vän, brukas vid sådana här tillfällen ej
af folk, som vet att lefva. Nästa månad, eller kanske förr,
resa vi på auktion till någon af våra vänner igen, när deras
tur kommer, och vi börja furnera oss för vår nya
bosättning — sådant här gods bytes om från hand till hand och
"förtjenar ej att offra sina ’känslor på.»
»Och när skulle väl du offra dem?» frågade Marie
Louise med en tår i ögat, framkallad mer af hennes mans
lättsinne än af hennes egna bekymmer.
»När? Åh jo, sådana tillfållen kunna tänkas, såsom
t. ex. om jag förlorade dig. Då skulle jag ge känslorna
lof att regera mig, ty då kunde jag kanske icke regera
mig sjelf,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
