Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanningens Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I
SANNINGENS v.u;ai:.
böner. De skrida långsamt fram, äro mycket magra med
ihåliga ögon sam! klädda i lösa skynken af groft, hvitt tyg,
sammanhållna med ett rep om lifvet; på hufvudet stora, hvila
dok, som fladdra likt fiskmåsarnas vingar.)
Tredje scenen.
VERA, SALVATOR. ABBEDISSAN och två andra nunnor.
AliBKDISSAN (//// Salvator).
Hvad betyder allt detta oväsen, denna hedniska
musik, hundskall och skrik utanför vår helgedom?
SALVATOR (träder fram och tar
vördnadsfullt af sig hallen).
Vördade moder. Jag vädjar till din kristliga
barmhärtighet och till den plikt vi alla ha mot vår store
kejsare. Hans dotter, som blifvit skamlöst röfvad från
kejsarborgen, har jag återfunnit här i denna dal.
Hennes sinnen tycks ha blifvit något förvirrade och
hon kan ej själf förklara hur hon kommit hit, men
hon befinner sig i ett beklagligt tillstånd. Se hur hon
ligger gråtande där i gräset. Tag henne in till er,
gif henne kläder och behåll henne i ert skydd, tills
jag hunnit underrätta kejsaren och han kan låta
hemföra henne på ett henne värdigt sätt. Er belöning
skall icke uteblifva, det lofvar jag, prins Salvator,
prinsessan Speranzas trolofvade brudgum.
[Nunnorna närma sig tvekande den gråtande flickan,
himlaude sig öfver hennes nakenhet.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
