Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanningens Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 - INNINGENS VÄGl».
Vkka.
Men jag vill inte — jag vill inte bli lik er. Något
så fult, så styggt. Salvator, hvar är du? öfvergif mig
inte, du är stark, hvarför försvarar du mig inte?
Andra nunnan.
Madonna! Hon är besatt af den onde. Det är
knappt att vi rå på henne. Ska vi inte kalla på vår
biktfar?
Abbedissan.
Hvad tänker du på? Innan hon ännu är riktigt
skyld en gång.
Första nunnan.
Om det är sant att detta är kejsarens dotter,
så kan man också se, att hans rike är af den onde.
Salvator {kommer fram).
Älskade, haf tålamod! Låt mig ila till din fader
och underrätta honom, och det skall icke dröja länge
förr än du skall föras i glans till kejsarborgen och
mottaga alla folks hyllning och välkomsthälsning.
Och ni, fromma systrar, tänk på hvilken dyrbar skatt
jag anförtror er. Behandla henne väl, ni skall stå
till ansvar inför kejsaren själf.
Abbedissan.
Vi stå till ansvar endast inför den som är öfver
alla edra jordiska kejsare och kungar. Kejsarens
dotter — eller ej, för oss är hon bara en fattig
synderska, som vid korsets fot skall bedja om nåd.
(Salvator gör en öm åtbörd till farväl till Vera och går.
Vera står nu upprått med nunnornas klådesstycken bundna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
