Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanningens Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE AKTEN.
SO
Den gamle.
Ts! En smula diskretion. Man skall inte nämna
sakerna så där vid namn. Ser du, jag har blifvit
gammal och är liksom lite mer ömskinnad af mig än
förr i världen. Hur det är, så tar det ändå på en
till slut att bli så hatad och smädad ständigt.
Veka.
Just därför vördar och älskar jag dig för att
världen förföljer dig.
Salvator.
Men lefver du alldeles ensam här? Hvar är ditt
hof, hvar äro alla dina trogna, hvar äro alla de, som
man i världen kallar onda andar och troll och häxor?
Den gamle.
Ännu en gång, låt mig slippa höra alla dessa
obehagliga och smaklösa öknamn. Uppriktigt sagdt
är jag litet trött på hela min hofpersonal. Jag kan
alla deras konster utantill, och nya tjänstsökande
anmäla sig nästan aldrig numer.
Vera.
Det förstår jag inte — ty tviflets anda är dock
mer än någonsin tidens anda.
Den gamle.
Riktigt. Men nutidens tvifvel är nog infamt att
tvifla på mig och mitt rike.
Vera.
Du har då verkligen ett rike?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
