Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Napolitanska Bilder - Allegria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I¾2 \AI’nl,!TA\SI<A IlfT/DKK.
är det den öfverdådigt uppsluppna Funiculi-funiculà,
som beledsagas med dansande rörelser, hvilka synas
ofrivilliga och oemotståndliga och kännas så smittande,
att det knappt skulle förundra om alla passagerarna
stego upp och begynte dansa med — än är det den
smäktande ljufva kärleksvisan om S:ta Lucia eller
den veka, stämningsfulla Mia Napoti, bella Napoli!
— och så bryter munterheten lös igen i ett
kärleksgnabb mellan tvenne älskande, som för första gången
lämnats ensamma och hvilkas tämligen vågade språk
säkert skulle komma de engelska misserna att vända
bort hufvudet i stället för att, som nu, hjärtligt skratta
— om de förstode napolitanska. Grälet slutar med
ett samstämmigt: »benedetta mamma!» en jublande,
skrattande lofsång till mamman, som gått bort och
lämnat sin dotter ensam hemma.
Nu gå sångarna till andra sidan af däcket efter
att ha inhöstat så många soldi de kunnat klämma ur
de motvilliga resandenas fickor, och för oss börja nya
föreställningar. Först korall-, sköldpadds- och
kamé-försäljarna, som söka fresta de oerfarna med sina
lådors vackra och inbjudande innehåll. Jag har nu
varit för länge i Napoli för att det ens skulle kunna
falla mig in att köpa något på ångbåten, och jag vet
att det enda sättet att undgå deras efterhängsenhet
är att icke svara »nej, jag tackar» — och framför
allt icke kasta en enda, half blick på varorna, ulan
endast göra en liten, nästan omärklig napolitansk gest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
