Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - I. Helg- och vårstämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELG- OCH VÅRSTÄMNINGAR. 5
Antonia satt vid fönstret och såg ut åt torget,
där det i dag var något lifligare än vanligt. Det var
påskdagens eftermiddag. Smörtårtan, som utmärkt
högtidsmåltiden, låg lite tung i magen. Nils, studenten,
som kommit hem från Upsala öfver helgen, "låg och
drog sig på en soffa med benen i vädret, kyrkoherden
lurade i en gungstol med en tidning i knäet, frun
drack kaffe med dopp och pratade med husets väninna,
mamsell Mariana, som varit där på middag, de yngre
barnen voro ute i trädgården.
Antonia längtade ut — hon tyckte hon skulle
sprängas, om hon ej finge komma ut litet, nu strax,
på en lång, lång vandring. Men hvem skulle hon väl
gå med? Hon hade frågat Nils, men han afböjde
kort i förargad ton.
Gå ut! Hvad i all världen ska man ute å göra
här, där man inte möter en katt en gång.
Stackars Antonia! Hon hade den olyckan att
vara och alltid under hela sin uppväxt ha varit den
enda unga flickan i hela staden. Det vill säga med
»hela staden» menades naturligtvis, från prästgårdens
synpunkt, endast »ståndspersonerna», och dessa
inskränkte sig till en fem, sex familjer, där alla
medlemmarna antingen voro mycket äldre eller mycket
yngre än Antonia. Borgarflickorna, som i dag stodo i
grupper på torget, gladt pratande, i sina nya
söndagsklädningar, voro mycket lyckligare, ty som deras klass
var betydligt talrikare representerad i staden, befann
sig ingen i en sådan undantagsställning som Antonia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
