- Project Runeberg -  Efterlämnade skrifter / II. Ur lifvet. (sista samlingen.) /
52

(1893) Author: Anne Charlotte Leffler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trång Horisont - IV. Herrskapet på Lindesnäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52 TRÅNG HORISONT.

Där bakom förtonade sig de många olika trädslagen
i alla nyanser af grönt, och djupa, svarta alléer
genomskuro här och där detta haf af grönska. Det hela
var som en förtrollad lustgård, gömd bakom det halft
öfvergifna slottets förfallna murar.

Och midt i denna tafla visade sig nu en ståtlig
gestalt, som väl passade till denna lustgårds
härskarinna, en högväxt gammal dam med glänsande hvitt
hår, som lag i ett par täta lockar framför öronen,
för öfrigt hufvudet doldt af en svart spetsmössa, högt
upptornad framtill, som alldeles skylde hårfästet. Den
långa figuren hade ännu en ungdomlig slankhet,
fast ryggen var något böjd. Dräkten, en fantasikostym,
oberoende af alla moder, passade utmärkt till denna
figur. Det var en lång svart rock, rikt garnerad med
spetsar framtill, baktill ett djupt motveck utmed
ryggens hela längd, slutande i ett släp.

Med ett hjärtligt utrop kom hon emot grefvinnan;
de gamla damerna kysste hvarandra på kinden och
togo därefter plats i bersån ett stycke nedanför forsen,
hvars jämna, litet döfva sorl var liksom detta ställes
egen melodi, ackompanjerande alla de lifshändelser,
hvilka gledo fram i minnet som skuggbilder under
de hundraåriga lindarna.

Först berättade grefvinnan om sin dotters
sjukdom och död, och friherrinnan hörde på, gjorde frågor
och yttrade sitt deltagande med hela den älskvärda,
opersonliga förbindlighet, som alltid utmärkte hennes
väsen. Och sedan en lämplig paus förflutit, sade hon:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:57:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efterlamna/2/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free