- Project Runeberg -  Efterskörd /
22

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mänskligheten på vandring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vecklingen av den soldrabant som vi kalla »Jorden»
endast en ringa bråkdel av tid. Och av denna
bråkdel av tid faller blott en ringa del på människans
lott. Hela mänsklighetens vandring, från den första
apmänniskan till den sista vetenskapsmannen, är blott
ett fantom, en ljusglimt och en skälvning av rörelse
tvärsöver stjämnattens oändliga yta.

Då termometern faller upphör människan — med
alla sina lustar och strider och stordåd, med alla sina
rasäventyr och rastragedier och med alla sina röda
mord — billioner människoliv multiplicerade med lika
många billioner. Det är vetenskapens sista ord, så
vida det icke kommer något ytterligare oanat ord som
vetenskapen en dag finner på och uttalar. Under
tiden ser den ej längre än till den stjärnströdda
tomheten, där »de flytande systemen glida bort som skum».
Vilket värde i huvudboken har väl en människas lilla
liv i en väldig rymd där stjärnor blåsas ut som ljus
och stora solar flamma en sekund av evigheten och
äro borta?

Och för oss som leva kan ingenting värre hända
än som har händt mänsklighetens tidigaste vandringar,
nu märkta genom glömda civilisationers i ruiner
lagda städer — ruinstäder som vid utgrävningen
befinnas vila på ruiner av äldre städer, stad på stad,
fjorton städer, ner till ett lager där, ännu tidigare,
vandrande herdar drevo fram sina hjordar och där,
till och med före dem, vilda jägare jagade sitt
villebråd långt sedan grottmänniskan och de primitiva
knäckte sina ben av vilda djur och försvunno från
jorden. Det ligger intet skrämmande i detta. Med
Richard Hovey, då han såg döden i ansiktet, kunna

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:57:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efterskord/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free