- Project Runeberg -  Efterskörd /
37

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döda komma aldrig tillbaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

domnade fingrar och slog upp det rätta stället. Åter
höjde kaptenen sin skälvande röst. Sedan kom
repliken: »Och kroppen skall sänkas i havet.» Vi lyfte
upp den ena ändan av luckan, och muraren hasade
överbord och var borta.

Nere i skansen gjorde vi rent hus, tvättade den
dödes koj och utplånade alla spår efter honom.
Enligt seder och bruk på sjön skulle vi ha samlat ihop
hans effekter och lämnat dem till kaptenen, som
sedan skulle ha hållit auktion och låtit oss bjuda på
de olika föremålen. Men ingen ville ha dem, så att vi
slängde upp dem på däck och vräkte dem
överbord efter liket — den sista skymf vi kunde hitta på
mot den vi hade hatat så. Ja, det var rått, det
erkänner jag, men det liv vi levde var rått och vi voro
lika råa som livet.

Murarens koj var bättre än min. Det dröp inte så
mycket havsvatten ner i den genom däcket, och
belysningen var bättre, då man ville ligga i kojen och
läsa. Delvis av detta skäl grep jag mig an med att flytta
över i hans koj. Mitt andra skäl var stolthet. Jag
såg att matroserna voro vidskepliga, och genom
denna handling ville jag visa att jag var modigare än
de. Jag skulle kröna min bevisade jämlikhet med en
bragd som skulle tvinga dem att erkänna min
överlägsenhet. Å, vad ungdomen är förmäten! Men det
hör inte hit. Kamraterna blevo förfärade över min
avsikt. De sade mig allesamman att det aldrig hade
inträffat till sjöss att någon tagit en död mans koj
och fått uppleva resans slut. De anförde det ena
exemplet efter det andra som de själva varit vittne
till. Jag var envis. Då tiggde och bådo de, och

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:49:54 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efterskord/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free