Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet af “Væ Victis“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigt tillfredsställd med det, ända till dess däri
insmög sig ett alldeles nytt element, som plötsligt
öppnade helt nya synvidder för henne, om hvilka hon
aldrig förut drömt. För öfrigt måste det sägas, att
också detta nya element uppenbarade sig i en mycket
angenäm form; hittills hade det endast värmt och
smekt henne och störde den jämna gången af hennes
tillvaro endast så till vida, att det för henne öppnade
en ny horisont af ännu oanad lycka, inför hvilken
allt det bleknade, som hittills tillfredsställt henne.
När Marja Petrovna kom hem, skyndade hon ut
i köket och visade en för henne högst ovanlig
omsorg om middagen, som värdinnan tillagat. Men det
var ju i dag också sista gången, som Alexej
Stepano-vitsch Sivertsof skulle äta middag hos henne. Som
hon fann matsedeln otillfredsställande, skickade hon
värdinnan ut att köpa ännu litet smått till
smörgåsbordet och några pastejer. Klockan var nu half fyra;
Alexej Stepanovitsch hade lofvat att komma klockan
fyra, och Marja Petrovna hade nätt och jämt tid att
städa litet i sitt rum och själf göra en smula toilett.
Hon var ingen skönhet, men hon kunde långt ifrån
kallas ful. Själf hade hon hittills icke tänkt
synnerligen mycket på, om hon var vacker eller ej. Den
frågan spelade alls ingen roll i hennes lif. Emedan
hon hade en medfödd smak, valde hon dock vid
anskaffandet af en ny klädning nästan alltid det mest
passande och klädsamma såväl i färg som snitt. Men
i dag ville Marja Petrovna för så godt som första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
