87 |
Små rosenröda löften
pionen sticker ut
ur fuktigt jordbryn varsamt. --
Jag löften sett förut.
Jag menar, man ej finner
rätt mången per million,
som håller sina löften
så som en röd pion,
så rundligt och så grundligt --
ja, ger till öfverdåd,
man vore frestad säga,
sitt hjärteblods förråd.
88 |
Men också blir han firad,
som folket kan det bäst --
blir majstångs glans och prydnad
vid glad midsommarfest.
Och blir, när lustig körsven
vill muntra tröttad häst,
till praktfullt hederstecken
vid betselspännet fäst.
Släpp ut ett barn i täppan
vid härlig blomstertid --
jag tror, det blir pionen
den lille stannar vid.
Pionens enkla saga
är kanske något i.
Vi vilja alla vinna,
men ack, hvad offra vi!