Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade dikter - Requiescat!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty mer än kungaborgens glänsande ståt
hon älskade dock skogens mossiga stråt;
där älskade hon vandra ofta dagen lång,
lyssnande till suset och fåglarnes sång.
Där följde hennes blickar dagrarnes lek . . .
Men sjunket lyste ögat och kinden var blek,
och snart hon ej förmådde att vandra dit ut,
och sven som tärna visste, att det led mot slut.
Och konungen han trädde i kammaren in.
Hon log och sade: »Sätt dig, käraste vännen min;
och tack för år som flyktat, för kronan som du
gaf; —
men ack! jag vill ej läggas i stenmurad graf!
»Det är så kallt därnere, jag älskar sol och vår
och vill, att fåglarne sjunga requiem kring min
bår.
Hvad båtar namnet ristas i gyllene skrift?
Nej, lofva mig att reda i skogen min grift!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
