Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Stoke Newington den 10 Dec. 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60.
feta ansigtet. Kem bl e framkallades, förklarade sig,
återkallades och borthvisslades. Theater-direktionen försökte
bruka våld mot ofoget. Det gjorde blott saken värre.
Åskådarne mötte våld med våld. Man skrek högt öfver
kränkningen af Engelsmäns rättigheter. Man öppnade
subskriptioner för dem, som af polisen blifvit dömda till plikt
eller fängelse. Old prices (de gamla prisen) var allmänna
ropet. Theaterns medhfillare kallades N. P. (New Prices,
nya prisen). Motpartiet tog namn af O. P. Man slog
O. P.-medaljer, att bäras om halsen då man gick till
theatern. Man hade O. P.-näsdukar, O. P.-hattar, O. P.-mössor.
Man hade en O. P.-dans, som hvar qväll uppfördes på
parterren, derigenom att man hoppade fram och tillbaka
på bänkarna under rop af O. P. Man hade gjort en O.
P.-musik till denna dans. Jag har den. Den är med
ackompagnement af skramlor. O. P. är nu ritadt på alla
väggar och murar i London. De handlande sätta ut stora
plakater utanför sina bodar med O. P. i alnslånga
bokstäfver. Tidnings-skrifvare låta ropa ut sina papper med tillägg:
O. P. för alltid. Det blef en riktig parti-sak. Pamfletter
och karrikaturer utkommo utan tal. Alla tidningar
sysselsatte sig dermed, och jag har ej i mina dagar läst så
mycket pro och contra och tillika så mycket om
Engelsmäns fri- och rättigheter, som i detta ämne. Theatern
öppnades hvar qväll för att bli skådeplats för samma
oväsende. Direktionen gaf ej efter. Aktörerna spelte, ehuru
ej ett ord af dem kunde genomtränga denna storm af oljud.
Publiken brydde sig ej om dem, såg ej på dem. Parterren
vände dem vanligen ryggen. Man gick till theatern för
att få träta och skrika. Man harangerade från loger och
galleri, — till och med qvinfolk försökte det. Och talen
kommo andra dagen ordentligen i papperen, med samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
