Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Köln den 5 Aug. 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
segern vid Wohringen —- en liten stad i grannskapet —
den 5 Juni 1288, räknade Köln 80,000 väfstolar i gång.
Den befästade sin republikanska författning; men denna
genomgick, uti blodig oenighet mellan patricier och plebejer,
rådet och handtverkarne, sina vanliga skiften, tills
reformations-seklets stora brytning äfven träffade detta försvagade
samhälle, som utkastade det nya utan att kunna behålla
det gamla, och sedan har lefvat en ruins lif. Väfverierna
gingo till Flandern och Brabant, handeln till Holland; och
fördrifvandet af alla protestanter ur staden, år 1618,
befolkade Düsseldorf, Elberfeld, Krefeld, Solingen med idoga
invånare, under det att i Köln 1400 hus på en gång blefvo
öde. Nyss före Fransyska ockupationen 1794 funnos här
12,000 tiggare, hvilka för sitt bettlande hade bestämda
platser, som ärfdes från föräldrar till barn. — Den
verksamma Preussiska regeringen gör hvad den kan för Köln;
och Rhen-handeln, som under Fransyska väldet fullkomligen
upphörde, begynner återfå något lif. Men intrycket af
denna gamla stad är i det hela otrefligt, ödsligt. Ett
sjunkande samhälle visar sin obehagligaste bild i en fordom
ända till smuts och trängsel öfverbefolkad stad, som
begynner bli öde.
Emellertid har man här en verldshistoria i sammandrag.
Lemningar af Romerska murar, vägar och vattenledningar
ses än. Köln har haft sitt Capitolium (kyrkan Maria in
Capitol bär deraf ännu namnet), sin Campus Martius, sina
patricier (af hvilka 15 familjer vilja räkna Romerska anor
— ibland dem en von Geyer — hvad tycks? — såsom
ännu en här varande dryckeslustig senator heter), sina
konsuler med toga och liktorer, som likväl ej ingåfvo
Fransmännen någon respekt, o. s. v. I särskilda delar af staden
påminna der Frankenthurm, die Friesengasse, der Katten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
