- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Tredje bandet /
132

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker - Stuttgart den 17 Aug. 1825

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

Luther inför kejsaren och riksförsamlingen. Man visar
ännu i grannskapet en alm, under hvilken han hvilat sig
pä vägen. Bygnaden, der riksdagen hölls, är nu förstörd,
och en ful Luthersk kyrka står der i stället. Den gamla
katholska domkyrkan är deremot en af de skönaste och
mäktigaste Götiska bygnader jag sett. Den är bygd af
röd sandsten. Vid närmare påseende stores dock intrycket
deraf, att hvalfvet ofvantill synes bredare än nedan, och
pelarne i samma riktning lindrigt utåt lutande. Var det
synvilla* eller verklighet? Jag säger såsom det föreföll
mig. — I Fransmännens mordbrännare-krig 1689
förstördes Worms. Nu har denna stad, som ännu vid
tretiåra-krigets slut egde 30,000 invånare, blott 6000, som mest
föda sig med åkerbruk och vinskötsel (här växer det
herrliga Rhenska vinet, som kallas Liebfrauen-milch).
Darm-stadtska regeringen, under hvilken Worms nu lyder, synes
ej egnad att bringa staden till flor igen. Rhen är här full
af öar. Landet omkring, obeskrifligen fruktbart och
herrligt, förtjenar ännu sitt gamla namn af die Wonnegau
(glädjebygden). Under alla krig mellan Tyskland och
Frankrike har det legat i vägen och blifvit ödelagdt. En dålig
styrelse har emellanåt gjort sitt till; men jag tror verkligen
på sanningen af hvad en Tysk sade mig: »detta land är
omöjligt att förstöra; så stora äro dess naturliga förmåner».

Ifrån Worms reste vi den 13 öfver det Rhen-Bayerska
Frankenthal till Mannheim, der vi åto middag och tillbragte
några timmar med att beskåda staden och slottet. I
staden är idel ny regelmässighet, — allt blott för cirkladt
och städadt, — i slottet småprakt, allongeperuks-smak, in-

* Så påstod, vill jag minnas, den bekante architekten Schinkel,
hvilken jag sedermera frågade härom i Berlin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-3/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free