Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1812 - Brages harpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Det hvilar uti menskans hjerta
Ett undransvärdigt strängaspel;
Du känner det i fröjd och smärta,
Och hvar en fick det på sin del.
I hjertat låt det alltid blifva!
Du kan det vårda, det sönderrifva;
Du söker det lifva, se’n det förqväfves,
Förgäfves.
Det klingar uti nöjets stämma,
Och känslan fick af det sin röst;
Då smärtan, stum, vill rösten hämma,
Det spelar sakta i ditt bröst;
Det mellan själar samband knyter
Och gör att vän en vän förstår;
Dess ljud från milda läppar flyter,
Då du att trösta nöden går;
Uppå dess strängar ömhet ljuder
Och sorg, ej med sin lott förlikt,
Och minnet fordna nöjen bjuder,
Och hoppet slår sin sköna dikt.
Men då kärleken öfver dem sväfvar,
Klinga de tusende känslors röst;
För guden af vällust hjertat bäfvar,
Verlds-harmonien slår an i ditt bröst,
Och med en chör, för ditt sinne otalig,
Naturen i samklang dig helsar lycksalig,
Salig!
O hemlighet af stämningen i själen!
O du det helas dolda harmoni!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
