Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1813 - *Lagen och Profeterna. (Förut ej tryckt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då kom en man, som sade: »jag förbättrar»,
Och lade honom sakta uti fjättrar.
Och se! till honom sker en röst med orden:
»Statt upp, o man, att herrska och att plåga!»
Och mannen utgick att besitta jorden,
Och vägen märks af blod och rån och låga. —
»När är den stora bättrings-stunden vorden?»
Så dårar, dem hans arm ej nått, än fråga.
Han lofvar städse, men han städs nedrifver;
Och som det varit, så det också blifver.
Och jungfrun*, som gaf verlden lagar, bäfvar.
Vanhelgad, kronan vacklar på dess hjessa;
Dess sol är skymd; i mörkret våldet sträfvar,
Och blytungt barbari dess jord vill pressa.
En hungrig örna-hop ** i luften sväfvar;
De sina klor till mord och plundring hvässa,
Och röken stiger af förstörda länder
Med smickrets gärd till honom, som dem sänder.
De uppstå, folken. — »Huru länge räcker
Väl stormen?» så hvarann de, häpne, fråga. —
Den varar, frågare, tills dig den sträcker
Uppå eländets snöda hög till råga,
Om ej med mod, som ingen makt förskräcker,
Du säger: »för min rätt jag allt vill våga;
Här är min jord, här hvila mina fäder,
Och på mitt lik blott våldet den beträder».
Europa. " Örnen: Franska fält-tecknet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
