Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - 1815 - Olof Tryggvason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många synder hade Olof. —
Säg än andra männers mening!»
Sist, sad’ Gaute, tro ock några,
Att han klufvit vågens brusning ,
Och uppå ett skepp sig räddat,
Som ej långt från striden syntes.
För hans tappra vapenbröder,
Som i Danska bojor föllo, —
Få blott lefde än — betaltes
Lösen af en okänd hand.
Månge trodde det var Olof. —
»Lefver Einar Tambarskälfver?»
Än han lefver, svarte Gaute,
Rikast uti Trondelaget —
Nu från klostret ljuder klockan,
Och den gamle går i templet,
Håller messa. Återkommen,
Kallar han sin gäst och säger:
»När du kommer hem till Norrige,
Helsa Einar! Ingen stridde
Tapprare på Ormen långa».
Dermed går han från den häpne
Långsamt — vardt ej mera funnen. —
Efter år kom vandrarn åter,
Helsar hemmets kända stränder,
Talar om hvad han förnummit.
Då med tårar sade Einar:
»Sannerligen, broder Gaute,
Olof Tryggvason du skådat!» —
Gick en saga så i Norrige,
Länge kär för folkets sinnen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
