- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Tredje bandet /
348

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

(om man så vill kalla den, då den i allt afseende är af
en djup romantisk karakter) den nordiska romansen.

Att de gamla visorna i synnerhet spela i riddartiderna,
faller i ögat vid den flygtigaste bekantskap med dem. Men
att vi ännu verkligen höra dessa, ja ännu aflägsnare tider
i dem, detta påstående torde vid den allmänna okunnigheten
om dem, den likgiltighet, det förakt, hvarmed de anses,
öfverraska mången. Emellertid förhåller det sig så. Låtom
oss först vända uppmärksamheten på de visor i närvarande
samling, :som erkändt ega en historisk grund. Den i första
visan under titeln Klosterrofvet (N:o 3 i andra afdelningen)
berättade händelsen infaller under konung Magnus
Ladulås; hvarom kan ses den vid visan åberopade, under Ihre
utgifna dissertationen om Ymseborgs slott®, en af hvars
egare berättelsens hjelte Sune Folkunge varit; sjelfva
visan, som anföres, kallas urgammal. Den allmänt kända
visan om Herr Peder och liten Kerstin hänföres’af Botin
ej otydligt4, af Fant uttryckligen® till den i nordiska
historien bekanta olyckliga kärlekshandeln emellan
Buris-lev, konung Sverker den gamles son, och Kerstin,
Danska konungen Waldemar den förstes syster. Flera
mindre omständigheter i den förra strida väl mot historisk
sannolikhet, äfvensom katastrofen i den sednare visan ej
är enlig med den, historien berättar; men bägge kunna
karakterisera folkvisans sätt att behandla det historiska,
ty deri fäster sig helt och hållet vid händelsens mening
och betydelse, obekymrad om det blott yttre och tillfälliga,
hvilket också med allt poetiskt fog väl må vårdslösas, om

* Af Nic. Drysén, Upsala 1755.

4 Svenska Folkets Historia, 1792, Andra bandet, ss. 51, 247, 282.
’ Utkast till Foreläsningar Öfver Svenska Historien, l:sta St.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-3/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free